Första dagen Fryke var hos oss - liten kille på 12 veckor - var grannarna över med sin då ettåriga dotter för att hälsa på honom.
Alice - som hon heter - fick vifta med en vippa, och Fryke for efter den som ett jehu.
När Alice gått hem satt han vid vippan och skrek efter henne. Vart tog min kompis vägen?
Sedan dess älskar Fryke Alice. Så fort hon kommer ut i sin trädgård, och Fryke är ute i vår, rusar han så långt han kan i sin löplina, stretar och drar. För han vill träffa sin Alice. Kommer vi inte till undsättning skriker han på oss, så att vi kan komma och hjälpa honom. För hälsa på sin Alice, det ska han.
Vänner för alltid. Fryke & Alice. Det är särlek det.
Kommentarer
hoppas att du får en toppen kväll!
Kram anna
Kram
Katti
Fia hjärtar Fryke!