Fortsätt till huvudinnehåll

Ett nytt liv - ett nytt kapitel?

Nu sitter jag framför datorn - måndag kväll - nere i Skåne -Vejbystrand om jag ska vara exakt. Vi bilade ner igår, söndag. Dagen har varit lite blåsig, men bjudit på ganska mycket sol ändå.

I fredags slutade jag på mitt jobb. Jo, du läste rätt. Jag slutade jobba. Inte för att ha semester några veckor. Utan slutade helt och hållet. Och det var helt självvalt.
Efter noga övervägande - över ett år - tog jag beslutet. Ett beslut som inte var helt lätt att ta, eftersom jag har (hade kanske jag ska säga...) underbara kollegor runt omkring mig, och egentligen inte ville lämna dem. Men efter närmare 6 år på en och samma arbetsplats, så kände jag mig inte motiverad i min arbetsroll längre. Jag försökte hitta tillbaka till energin och arbetsglädjen, men det gick inte att få fram gnistan.

Så i början av april sa jag upp mig. Många tårar rann - både på mig och på mina vänner runt omkring, och även fast det gjort ont, så känner jag att detta är det enda rätta för att jag ska kunna utvecklas vidare i min yrkesroll. Och även som människa. Allt har ett "bäst-före-datum" helt enkelt. (Ni som läser detta - och som jag jobbat ihop med under alla dessa år - jag kommer att ha er i mitt hjärta. Ni är helt underbara och jag kommer att sakna att inte träffa er varje dag. Men jag kommer att hålla kontakten, lovar dyrt och heligt!)

Jag fick en alldeles underbar avtackning. En sång hade skrivits om mig, till melodin "Stay with me, Diana", och refrängen gick "Stanna kvaaar Maleeenaaaaaaaaaaa", och ni kan ju gissa att jag grät som en fontän när den sjöngs...

Blommor och presenter en masse - arbetskamraterna hade samlat i hop till en 8 gigs I-Pod som jag redan älskar! - och från konsulter som jag jobbat väldigt nära i många år fick jag nedanstående present - en vetevärmare i form av en katt och en korg med rosa rosor! Ja jag var alldeles överväldigad över all uppskattning, och har väl inte riktigt landat ännu...


Vad jag ska göra nu? (Ni kliar er i huvudet och undrar hur galen denna kvinna kan vara?)
Vara ledig - njuta av varje dag, och fundera på vad jag ska göra härnäst. Och då ska det kännas rätt i både mage och hjärta. För när jag gör något - då satsar jag 200%. Därmed basta.
Det kanske tar några månader. Och då får det göra det. För nu är det JAG som tagit befälet över mitt liv. Och det tänker jag behålla!

Håll ett öga på bloggen så får ni följa med på resan som följer. Jag tycker det är minst lika spännande som du! Är fylld av positiv förväntan - kan knappt bärga mig!

Kommentarer

Vildhjärtas sa…
Gud vad du är modig, Malena!! Jag tror det är jätteviktigt att reflektera över jobbet som du har gjort, men ack så svårt när man är invand i samma gamla tugg.. Därför tycker jag det är supercoolt o modigt att du har vågat ta klivet "ut i det okända"! Jag tror säkert du kommer att ha en underbar sommar o bara njuuuuuta! Å skulle du få tråkigt kan du ju alltid komma o organisera Beirut... *asgarv* Gudarna ska veta att det skulle behövas.. KRAM!

Populära inlägg

Bästaste täcket i världen!

Fick ni några extra mysiga julklappar i år? Jag fick så många julklappar så att jag borde skämmas, men jag tänker inte rabbla upp alla här i bloggen. Men en klapp är extra bra nu när det är runt minus 8 grader dygnet runt här i Sveriges mitt. Det är ett fullkomligt underbart, fluffigt, varmt och gosigt höie exclusive täcke ! Både Håkan och jag fick varsitt av min allra bästaste mamma. Jag borrar ner mig i sängen precis som Sir Väs i Robin Hood på julafton - ni vet ormen som ligger och sover i vaggan nedanför kungens säng... och ja, det är fler som sagt att jag har många likheter med denna Sir Väs... vad det nu ska betyda. I alla fall så känner jag mig lika nöjd och mysig som han gör när jag ligger i sängen och ska sova. Det nya täcket är bara helt fantastiskt! Rekommenderas varmt! ps: Höie-täcket finns att köpa på Jysk. Har sett att jag fått träffar som sökt just Höie, så det kan vara bra att veta om man vill köpa ett... ds

Twitter - mellan blogg & e-post

Ni kan knappast ha undgått den nya flugan Twitter , som är mycket på tapeten nu. Det spås att Twitter kommer att bli det stora efter bloggen. Det är ett mellanting mellan e-post och blogg, begränsat till 140 tecken inklusive ditt användarnamn, och svarar på frågan "Vad gör du?" . Det är samma idé som Facebook-statusen har i dagsläget, men Facebook är så mycket mer än statusen. Du kan läsa mer om Twitter här Vad tror du? Blir det nästa stora fluga? Och när kommer du att hänga på? ( En stilla undran från min sida: När ska man hinna jobba eller göra någon nytta när man bara ska uppdatera hela världen på vad man gör hela tiden? Hur mycket tid snor man från sin arbetsgivare? Man blir lite mörkrädd... vart är världen på väg egentligen? )

Utflykt till Prästgrundet

Igår gjorde vi en mysig kvällsutflykt med båten - Håkan, jag, min syster och hennes Olle. Vi åkte en halvtimme rakt ut mot Finland, för att besöka en ö som heter Prästgrundet, längst ut i kustbandet. Bilden ovan visar gästhamnen, som vi la vår båt i innan vi började vår vandring. ( för högupplöst version, klicka på bilden så öppnar den sig ) Detta finns att läsa om ön i Wikipedia: "Prästgrundet är en ö i Bottniska viken, belägen östnordöst om Söderhamn. Ön användes troligen redan under förhistorisk tid som fiskeplats och arrenderades senare av fiskare från Gävle och Stockholm. År 1775 påbörjades inflyttning av fiskare från Söderhamn. År 1838 uppfördes ett kapell på ön, vilket invigdes samma år av komminister Hans Peter Hagbom. Kapellet är försett med inskriften "Detta till Guds Ähra helgade bönehus blef till sin inre prydnad fullbordadt år 1838 på samtelige Hamnboarnes bekostnad under då warande Hamn Fogden Anders Ömans presidjetid samt då i Augusti månad måladt af And. Wibe

Tandoperation - nödvändigt ont?

Nu gör jag ett inlägg för att få lite sympati. Igår morse var jag på Käkkirurgiska kliniken och opererade ut roten på den visdomstand som spökat i många år. När jag bestämde operationsdatum kändes det lååångt, långt borta i tid. Men så igår var det dagen D. Oundvikligen. Nu undrar jag om jag hade gått med på att göra operationen om jag vetat vad helvetes ont det skulle göra när bedövningen släppt, och hur svullen och eländig jag skulle bli. Då kanske jag hellre haft lite småkänningar i bland... Men, men, nu är det i alla fall gjort, nu är det bara att lida sig igenom dessa dagar med dryck i sugrör och matbitar som stoppas in i munnen för att sväljas hela, för tugga den kan jag inte. Har flera stygn sydda i högra käken, och jag vågar inte ens titta mig själv i munnen, för då svimmar jag säkert. Ansiktsformen är inte vacker, så ut tänker jag inte gå. Och det ska jag nog inte heller, för det dunkar i hela huvudet när jag rör mig för mycket. Så - som sagt - skänk mig en tanke. Tyvärr kan n

Lunch på Växbo Krog

Idag var det dags för oss att göra en gourmet-utflykt igen - mamma, syrran och jag tog en "girls day out" och tog sikte mot Växbo Kvarn och Växbo Lin strax utanför Bollnäs. Där finns nämligen sedan några år tillbaka Växbo Krog - som fått ett gott omdöme i White Guide. Nu tog vi oss dit för att se vad de kunde erbjuda i matväg... Så här idylliskt ser det ut vid ankomsten till Växbo kvarn. Till höger i bild ligger den nybyggda krogen som var vårt mål denna gång. Växbo kvarn är ett väldigt trevligt utflyktsmål om du befinner dig i trakterna. Nu är vi framme vid ingången. Ett litet stilleben med Gesällbrev samt den lokalt producerade rapsoljan, med smak av timjan. Öppet och fräscht kök. Smakfullt dekorerade bord. Huvudrätten alla tre valde. "Ugnsbakad regnbåge från bröderna Olssons fiskodling vid Ljusnan, med dagens tillgång på sommargrönsaker och dillpesto. Serveras med skummig kräftsås smaksatt med konjak och somrig citronpotatisterrin". Grymt god! 10 poäng a

Kom i form?

De senaste tre veckorna har varit rena katastrofen för min form och hälsa . Först pajade ryggen, och jag blev beordrad att hålla mig stilla i minst en vecka. Sen kom julen med massor av kakor, godis och annat smarr som bara måste pulas ner i magen. Lagom till Annandagens morgon blev jag förkyld och fick feber, där minimerades möjligheten att röra sig några dagar till... Och nu - nu är jag bättre i förkylning och hyfsad i ryggen och skulle vilja börja med mina en-timmes promenader igen. Vad händer då? Jo då blir det så kallt ute att man knappt kan sticka ut näsan! I morse stod termometern på -14,5 grader celsius. Vad är det frågan om? Med en svordom tog jag mig till frukostbordet i morse. Men se där blev jag lite gladare i alla fall. Under hösten har jag läst Moa Herngrens bok " Allt är bara bra, tack ". Jag är helt övertygad om att det är självupplevt det hon skriver om. Klart läsvärd bok tycker jag. (Även om jag läst att andra tycker annat). Moa har tidigare skrivit krön