Malenas blogg

Vill önska er kära bloggläsare och vänner ett riktigt Gott Nytt År 2008 , som jag själv tänkt ska gå i hälsans och omtankens tecken. Hoppas nu att jag kan få det att hålla i sig riktigt länge... Vet ni vad? Jag tycker något som andra säkert tycker är tabu. Det gäller alla högtider som midsommar, jul och nyår. Alla har såna förväntningar, man SKA så mycket och det blir helt hysteriskt. Så jag är riktigt ANTI till alla dessa måsten. Jag vill egentligen inte fira alls, det känns bara som om man måste gå in i ritualer och ha ett påklistrat leende "oj så trevligt och nu ska vi ha roligt" fastän vi gjort det 40 år på raken, samma sak varje gång (i alla fall julafton) och det är så skönt när det är över. (måste tillägga att vi lagt om rutinerna för julafton sedan några år tillbaka och det känns mycket fräschare och roligare att fira det nu!) I år följer jag mitt hjärta rakt ut när det gäller nyår. Tänker lägga mig och läsa en bok och ha det skönt, utan umgängesmåsten och ritualer...

... så är jag nu på bättringsvägen. Vilken lättnad. Vilken befrielse. Efter nästan 3 veckors olika smärtor och sjukdomssymptom ser jag nu äntligen ljuset i tunneln. Vaknar på morgonen, feberfri, och känner att det är roligt att leva igen. Halleluhja. Dag tre på kuren idag, och kommer på mig själv att känna mig lycklig och glad igen. Yippiee. Lusten att göra något har kommit tillbaka, saker är inte oövervinnerliga längre. Det finns hopp! Ja den sociala julen och ledigheten blev det inte så mycket av. Istället har vi faktiskt (tack vare Håkan, som är frisk och kry) fått krypgrunden rensad och alla kartonger som står där inne har gåtts igenom, med resultatet att Håkan fyllde en hel hyrd överbyggd trailer med skräp och körde till återvinningen igår morse. Jag har även sorterat ut porslin och glas som vi inte behöver, och gjort "loppislådor" som ska skänkas till Myrorna eller liknande. Tänk, man blir nästan hög av att få strukturerat och rent! Jag ska definitivt sluta shoppa och...

Det började med tandoperationen, och sen gick det bara utför. Det är så jag vill sammanfatta december månad hittills. Skulle vilja radera hela eländet och börja om från början, hade aldrig bokat in denna operation om jag vetat vilket HELVETE det skulle bli. Men tyvärr, gjort är gjort och det är bara att genomlida det hela tills det ebbat ut och är historia. 6 dagar efter operationen fick jag åka in akut och göra rent operationssåret och få en lindrande antibiotisk "trasa" inlagd i hålet. Den dämpade de två dagar den fick ligga kvar, över vår julfest på jobbet (det tackar jag för) som faktiskt blev en otroligt lyckad fest med världens drag (se där! ngt positivt med december i alla fall!) Sen tyckte jag att det skulle bli bra, såret läkte fint och slutade göra akut ont, spolade rent med Hexident varje gång jag ätit och allt skulle bli frid och fröjd. Trodde jag. I tisdags kväll fick jag hög feber. Och ont i halsen. Jaha. Lagom inför jul med andra ord. Immunförsvaret hade pack...

Nu gör jag ett inlägg för att få lite sympati. Igår morse var jag på Käkkirurgiska kliniken och opererade ut roten på den visdomstand som spökat i många år. När jag bestämde operationsdatum kändes det lååångt, långt borta i tid. Men så igår var det dagen D. Oundvikligen. Nu undrar jag om jag hade gått med på att göra operationen om jag vetat vad helvetes ont det skulle göra när bedövningen släppt, och hur svullen och eländig jag skulle bli. Då kanske jag hellre haft lite småkänningar i bland... Men, men, nu är det i alla fall gjort, nu är det bara att lida sig igenom dessa dagar med dryck i sugrör och matbitar som stoppas in i munnen för att sväljas hela, för tugga den kan jag inte. Har flera stygn sydda i högra käken, och jag vågar inte ens titta mig själv i munnen, för då svimmar jag säkert. Ansiktsformen är inte vacker, så ut tänker jag inte gå. Och det ska jag nog inte heller, för det dunkar i hela huvudet när jag rör mig för mycket. Så - som sagt - skänk mig en tanke. Tyvärr kan n...