Årets sista dag går i skidåkningens tecken. Man tror att man rör sig som en hind och är graciös som en svan, men i själva verket ser jag efter trettio minuters åkning mer ut som en skadskjuten höna som ryckigt försöker ta sig hem till hönsgården! Och de där nedrans backarna som jag hur lätt som helst "sprang" uppför i min ungdom - ja där hänger jag över stavarna och flämtar, svärandes och får till slut gå bredbent och saxa mig fram. Kroppens förfall är ett faktum! Men skam den som ger sig, det kommande året ska gå i motionens och formens tecken. Basta! I år är är vi hemma och firar nyårsafton i lugn och ro med katterna. Såå skönt! Inga krav, ingen stress. God mat och harmoni medan snön singlar ner utanför fönstret i det undersköna vinterlandskapet. Ett riktigt Gott Nytt År 2006 önskar jag er alla!